Digitaliseringen kom in i vår vardag och erövrade den lite till och med omärkligt. Genom det har fler akronymer också kommit in i vardagen och arbetslivet, som vi själva kan använda utan att helt förstå dem, till exempel AR, VR, AM, IoT, AI eller till och med HiFi – du är förmodligen inte säker på var det välbekanta HiFi-ID kom ifrån. För allt detta har digitaliseringen också blivit tillgänglig för vuxna med mer och mer underhållning, som Estoniska spelsajten och hundratals liknande underhållningsenheter – men vad handlar alla dessa egentligen om?
Industri 4.0 och vår vardag
Så vad dessa augmented reality, virtual reality, IoT, AI eller Industry 4.0 egentligen är – sakernas internet är åtminstone en del av Industri 4.0 och Industri 4.0 i sig innebär denna stora pågående omvandling av industriproduktionen, där traditionell tillverkning och industriella processer kombineras med intelligent teknik och maskiner som kommunicerar med varandra. Allt detta har redan medfört stora förändringar i samhället på grund av kortare arbetsveckor, förbättrade ekonomiska situationer och ökad vardagsenergi. Att vardagsenergin gör att vuxna pendlare inte längre behöver så mycket råstyrka på jobbet, så energi ska också användas på fritiden – och detta tillsammans med andra förändringar i digitaliseringen har medfört problem för samhället, även om gränserna mellan vardag och helger till stor del har fallit ner. Vuxna kan spendera sin fritid varje dag i veckan.
Om du aldrig har hört termen industri 4.0 tidigare, oroa dig inte. Det är i själva verket den tyska regeringens eget projekt, men det beskriver mycket allmänt den förändring som äger rum i världen, som ytterligare kommer att förändra vårt dagliga liv, liksom delar av vuxenlivet. Vi har redan mer tid till vårt förfogande än någonsin tidigare. Vi lägger mer och mer tid på oss själva, vi fokuserar vår uppmärksamhet på oss själva, och all denna digitalisering och automatisering kommer bara att göra det ännu mer möjligt – men samtidigt börjar problemet bli att någon, tillsammans med maskiner, också måste tänka på oss alla, det vill säga tänka mer med det ”vi” tänkandet än med ”jag” som tänker vid makten.
Så vad händer när maskinerna pratar med varandra i produktionen? Det kan till exempel innebära att oberoende maskiner i produktionskedjan upptäcker produktionsfel och både kan korrigera dem och optimera processerna i produktionskedjan, producera slutprodukten mer tillförlitligt och ofta snabbare. Dessa möjligheter har redan använts mycket inom bilindustrin, liksom i klädfabriker, livsmedelsfabriker och till och med i alla produktionsanläggningar, där produktionsfel tidigare har varit mer utlämnade till det mänskliga ögat och snabba händer – och då har vi inte kommit i närheten av den noggrannhet som nu är vanligt i en automatiserad fabrik. I en klädfabrik kan det till exempel innebära sömlöst och optimerat arbete med en vävmaskin, en styrmaskin, en symaskin och en skärmaskin i en kedja tillsammans. Denna optimering som utförs av maskiner kallas en självoptimerande värdekedja eller en smart fabrik – och detta är Industri 4.0.
Industriella revolutionen
På 1800-talet började man använda ångkraft och mekanisk produktionsutrustning tillsammans. Istället för en enda arbetare kunde ett roterande hjul nu användas av dussintals kontinuerligt kraftfulla maskiner. Redan då blev det uppenbart att en människa kunde ersättas av en maskin. Användningen av ångkraft för industriella ändamål var det största genombrottet för mänskligheten hittills för att öka produktiviteten. För första gången var det möjligt att producera mer utan att behöva spendera mer tid. Ångkraft användes emellertid inte bara för tillverkning av produkter utan också för transport. Ångdrivna lokomotiv och ångbåtar gjorde det möjligt att handla över långa avstånd. 1900-talet utvecklades sedan in i el- och monteringslinjernas värld – det mest kända exemplet på detta är säkert amerikanen Henry Ford och den linjeproduktion han förstod i slakteriet, som han överförde till tillverkning av bilar och T-modellen Ford föddes. Därefter var nästa större fas datorepoken som började på 70-talet, som gav sina egna produktionsmöjligheter – och under det följande decenniet också för vardagen för en vanlig familj. Robotar gick in i industriproduktionen i större utsträckning just på 70-talet.
Sedan, när vi gick in i internetåldern, skapade vi gradvis denna industri 4.0-enhet där helt nya saker pratar med varandra. Maskinerna själva kan absorbera information, tolka den och kommunicera med varandra för att använda denna insamlade information för mer optimal drift.
Industri 4.0 kommer också fram i det faktum att världens datavolymer ständigt växer. Den globala mängden data växer snabbt. Även om det år 2018 fortfarande var 33 zet t bytes (1 zet t abyte = 1 miljard terabyte), förutspås redan 175 zett byte för 2025. Det innebär att mängden data globalt kommer att femdubblas. En stark drivkraft för detta är sakernas internet. Som jämförelse kommer en autonom bil att producera cirka 1–4 terabyte data per dag 2020. Låt oss prata om Big Data och Big Data-analys – varje ny produktionsmaskin, robot och system registrerar exakt allt de gör – detta ger en helt enorm mängd data, som sedan måste läsas och bearbetas av andra maskiner – det är här artificiell intelligens och molntjänster spelar in – som redan finns i vardagen för var och en av oss, vi märker det inte alltid. Idag är även en del av texten vi läser skriven på webben och i nyheterna helt av artificiell intelligens.
Hur visar sig allt detta i vår vardag?
Visst har du märkt i media att MTV-nyhetsrummet flyttade till helt nya lokaler. Som ett resultat fick den nya nyhetsredaktionen också tillgång till de möjligheter som augmented reality erbjuder – det betyder att vi kan visas en sändning från en nyhetsstudio, där en reporter är mitt i händelserna eller där en helikopter flyger in mitt i leveransen. För Industri 4.0 är detta tillägget av bilder och videor med ytterligare information från datorn. Dessa visas i bilder och videor eller maskerar riktiga objekt. Du har sett samma redan om fotboll på TV – till exempel när strategiska rörelser ”spåras” eller avståndet till en frispark visas på ett streck.
Vad är då dess Internet of Things (IoT)?
Internet of Things (IoT) möjliggör kombinationen av fysiska och virtuella objekt. Tack vare informations- och kommunikationsteknik kan enskilda objekt fungera tillsammans med varandra. Praktiskt exempel: När jag kommer hem på kvällen ska ljuset vid ingången tändas automatiskt. GPS-sensorn på min mobiltelefon lokaliserar min plats, registrerar koordinaterna och jämför dem med koordinaterna för mitt hem. Om koordinaterna matchar, skickar min mobiltelefon, beroende på tid på dagen, en signal till glödlampan vid ingången till huset, varefter den tänds. Kommunikationen mellan mobiltelefonen och glödlampan utförs via sakernas internet. Och på samma sätt, i hemsäkerhet, upptäcker 5G-kameror i hemmet rörelse och larmet går ut med videobilden till din egen smartphone, medan kamerorna spelar in allt både på sitt minneskort och i molnet, utan mänsklig beröring däremellan.
Framtid
Vad händer om någon knäcker säkerhetssystemet i ditt smarta hem, ställer in termostaten på högsta nivå och blockerar åtkomst till systemet. Allt du kan göra är att stänga av värmen helt (och frysa) tills säkerhetsproblemet är löst. Är IoT säkert? Cybersäkerhet och dess problem kommer att stiga ännu högre ju mer digitalt som kommer in i vårt dagliga liv och liv. Har du någonsin undrat hur du skulle spendera eller hantera en vecka utan en smartphone, internet eller till och med el?
Samtidigt som digitaliseringen har fört med sig allt det bästa till industrin, näringslivet och vår vardag, har den också skapat nya frågetecken kring hur och hur långt all denna automatisering fortfarande går, och hur allt detta ytterligare kommer att forma vår vardag, och därmed våra liv. Hur mycket ledig tid kan vi ha, och hur kan vi se till att vi inte blir för lata, för tekniskt knutna ?
1 svar på ”Vad betyder det när vi pratar om Industri 4.0 eller Internet of Things eller IoT?”